This is the "Ekologiskt fotavtryck" page of the "Verktygslåda för hållbar utveckling vid Sahlgrenska akademin" guide.
Alternate Page for Screenreader Users
Skip to Page Navigation
Skip to Page Content

Verktygslåda för hållbar utveckling vid Sahlgrenska akademin   Tags: development, education, sustainable  

Den här guiden är tänkt som en hjälp till lärare vid Sahlgrenska Akademin i arbetet med integrering av hållbar utveckling i utbildningsprogrammen.
Last Updated: Oct 24, 2017 URL: http://libguides.ub.gu.se/ESD_SA Print Guide

Ekologiskt fotavtryck Print Page
  Search: 
 
 

Lärandemål

Obs! Lärandemålen nedan är ej formulerade för att uppfylla hållbarhetsmärkningens kriterier vid GU – vissa gör dock detta ändå och lärare som vill hållbarhetsmärka en kurs behöver själv kontrollera lärandemål mot kriterierna.

 Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna

- redogöra översiktligt för begreppet ekologiskt fotavtryck och andra sätt att beräkna en individs eller en organisations miljöpåverkan.
- diskutera hälso- och sjukvårdens globala ekologiska fotavtryck och hur man skulle kunna uppnå en mindre ekologisk belastning och en hållbar utveckling
- relatera hälso- och sjukvårdens ekologiska fotavtryck till andra aspekter av HU, ekonomi och sociala förhållanden, i tid (nu och framtiden) och rum (lokalt-globalt).


- beskriva Sveriges ekologiska fotavtryck
- reflektera över hur klimat, hälsa, miljö, ekonomi skulle påverkas om alla världsmedborgare hade samma ekologiska fotavtryck
- diskutera om/hur det skulle vara möjligt att förändra Sveriges/världens fotavtryck

-  beskriva hur konsumtion är kopplad till miljö, hälsa och ekonomi

-  reflektera över den egna konsumtionen och hur det skulle påverka klimat, hälsa, miljö, ekonomi om alla världsmedborgare hade samma kosthållning

-  diskutera om/hur det skulle vara möjligt att förändra konsumtionen för sig själv/i Sverige/i världen så att den blir mera hållbar

Befolkningsfrågan

-   beskriva hur den växande populationen är kopplad till miljö, hälsa och ekonomi

-   reflektera över Sveriges populationsökning och dess påverkan på ekosystemen

-   diskutera om/hur det skulle vara möjligt att förändra populationsökningen i Sverige/i världen

     

    Inledning

    I DET HÄR TEMAT PRESENTERAS BEGREPPET EKOLOGISKT FOTAVTRYCK FÖR OLIKA NIVÅER FRÅN INDIVID TILL SAMHÄLLE MED INRIKTNING MOT HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OCH ANGRÄNSANDE VERKSAMHETERS PÅVERKAN PÅ HÅLLBAR UTVECKLING.

    ÄVEN ARBETET FÖR ATT GÖRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN MERA HÅLLBAR DISKUTERAS.

    Observera att nedan under resurser finns dels allmänna resurser och ekologiskt fotavtryck inklusive påverkan på klimatet, dels finns resurser för just sjukvårdens påverkan på klimat och fotavtryck

    NÄR, VAR I UTBILDNINGEN?

    Ekologiskt fotavtryck och sjukvårdens globala påverkan kan med fördel diskuteras tidigt i utbildningen, kanske i samband med introduktionsföreläsning om Miljöledningssystemet och begreppet hållbar utveckling.

    VAD?

    Ekologiskt fotavtryck är ett internationellt använt begrepp för att beskriva och mäta de resurser som krävs för verksamheter, aktiviteter, levnadsvanor etc.

    Living Planet Report (LPR), publiceras vartannat år, år 2014 för tionde gången.  Den är ett samarbete med Zoological Society of London och nätverket Global Footprint Network och den ges ut av Världsnaturfonden (WWF), som också ger ut en sammanfattning på svenska. Rapporten ger en bild av planetens tillstånd, trycket på naturresurserna, förändringar i den biologiska mångfalden och i ekosystemen – samt vad detta betyder för mänskligheten.  Det ekologiska fotavtrycket visar hur mycket av jordens biologiskt produktiva yta som används för konsumtion. Det har fördubblats sedan 1961. Dagens världsinvånare förbrukar i snitt 2,6 hektar per person, varje svensk 6,5 hektar och en amerikan 7. Fotavtrycket per person ökar mest i de rikaste länderna och har minskat i de allra fattigaste. Av tillväxtländer som Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Indonesien och Sydafrika har fotavtrycket per person ökat med 65 procent sedan 1961 och befolkningen har fördubblats.

    Hälso- och sjukvård och närliggande områden betraktas oftast som positiva verksamheter, som bidrar till mänskligt liv och välbefinnande. Men ur ett globalt hållbarhetsperspektiv kan man också ställa frågor om på vilket sätt och med vilken global påverkan som t.ex. svensk sjukvård bedrivs. Dels kan man undersöka och reflektera över de material som används i verksamheten, d.v.s. verksamhetens mer indirekta påverkan, vilket presenteras under temat Hållbarhetsanalys. Under det här temat, Ekologiskt fotavtryck, kan mera övergripande hälso- och sjukvårdens påverkan på framförallt global miljö, d.v.s. resurser, energi, transporter, inklusive det starka oljeberoendet etc. diskuteras, men också hur hälso- och sjukvård kan bli mer hållbar.

    En bakgrund i klimatförändringar är viktig att ge och då också studera hälso- och sjukvårdens påverkan. Lustgas är ju exempel på en "växthusgas".

    Mänsklig påverkan på klimatet är också en fråga om konsumtion, privat och offentlig. Naturvårdsverket har publicerat några vetenskapliga rapporter om klimatförändringar, klimatomställning och konsumtion. Se nedan under resurser!

    Ekologiskt fotavtryck kan knappast diskuteras skiljt från material och metoder som används i olika verksamheter. Materialet inom detta tema Ekologiskt fotavtryck är tänkt att vara mer övergripande.

    Befolkningsfrågan

    Planetens stora, växande, och överkonsumerande befolkning håller på att urholka många av jordens naturliga ekosystem. Samhällets enda möjliga policy för att minska befolkningen är att uppmuntra till lägre capita fertilitet. I artikeln Human population reduction is not a quick fix for environmental problems undersöktes olika scenarier för den globala mänskliga befolkningen till år 2100 genom att justera fertilitet. Om man antar en fortsättning av nuvarande trender i ökad medellivslängd, kommer även en snabb övergång till en världsomspännande enbarnspolitik leda till en befolkning år 2100 som liknar dagens. Det finns alltså inga enkla politiska verktyg för att ändra storleken på den mänskliga befolkningen betydligt under kommande decennier; det kommer att ta århundraden. Emellertid kan en viss minskning uppnås till 2050 och leda till hundratals miljoner färre människor att föda. Mer omedelbara resultat för hållbarhet är politik och teknik som vänder den stigande förbrukning av naturresurser.

     

    Resurser Ekologiskt fotavtryck allmänt

    (Bilden ovan är från WWF. Klicka på bilden för att komma till deras hemsida om ekologiskt fotavtryck!)

    Världsnaturfonden har en broschyr som beskriver begreppet och hur det används, speciellt mot den individuella nivån:

     Den amerikanska tankesmedjan Global Footprint Network beskriver ekologiska fotavtryck från nationell nivå till individuell. Denna organisation har också beräkningsmodeller för ekologiskt fotavtryck.

    Även Världsnaturfonden har beräkningsmodeller för ekologiskt fotavtryck, som riktar sig till individer, men även andra liknande beräkningsmodeller finns, som Ecological footprint och Klimatkontot

    Om sjukvårdens ekologiska fotavtryck finns en hel del skrivet hos de organisationer vars hemsidor presenteras under Resurser här nedan.

     På sidorna 4-5  i det här nyhetsbrevet från Läkare för miljön finns en beskrivning av hur sjukvårdens fotavtryck kan diskuteras och beräknas.

    Naturvårdsverket har givit ut forskarrapporterna Klimatomställning och det goda livet, 2011 och Hållbara konsumtionsmönster, 2015. Rapporten Hållbara konsumtionsmönster omfattar bidrag från 14 forskare från Chalmers, KTH och Göteborgs Universitet. Rapporten beskriver övergripande konsumtionens utveckling och dess påverkan på utsläppen av växthusgaser. De utsläpp som uppstår runt om i världen som en följd av svenskarnas matkonsumtion och flygresor uppgår till ungefär tre ton koldioxidekvivalenter per person och år. Scenarier visar att om konsumtionsökningen inom dessa två områden fortsätter i samma takt som nu så kommer det att ge klimatutsläpp som vida överstiger det totala utsläppsutrymme för år 2050, som definieras av tvågradersmålet, dvs att den genomsnittliga temperaturökningen skall stanna under två grader. Det finns visserligen tekniska möjligheter men författarna bedömer att för dessa två områden så räcker de inte för att uppnå nödvändiga utsläppsminskningar. Det finns dock goda potentialer genom beteendeförändringar.

     

    Resurser Ekologiskt fotavtryck hälso- och sjukvård

    Internationellt, men även i Sverige, finns en rad organisationer och initiativ som arbetar för en hållbarare hälso- och sjukvård, framförallt ur ekologiskt perspektiv.

    En liten YouTube-film om Sustainable Healthcare

     Läkare för Miljön har en sida med länkar och litteraturtips till Sjukvårdens miljöfrågor

     Organisationen TEM arbetar med Hållbar sjukvård vid Lunds universitet

     En stor internationell organisation om sjukvård och hållbar utveckling, som också organiserar internationella konferenser inom området är Health Care without Harm , som har mycket material och många länkar på sina hemsidor.

     Health Care without Harm har bl.a. tillsammans med WHO gett ut skriften Healthy Hospitals, Healthy Planet, Healthy People

     Ett amerikanskt universitetscenter presenterar Sustainable Hospitals Program,  som bl.a. visar hur produkter kan bytas ut.

    KI har en kurs på avancerad nivå: Hållbar utveckling inom hälso- och sjukvård (7,5hp) http://pingpong.ki.se/public/courseId/9881/lang-sv/publicPage.do

    Organisationen Practice Green Health  har publicerat skriften The Business Case for Greening the Health Care Sector om vinsterna med att arbeta med hållbar hälso- och sjukvård.

    Sjukvårdens starka oljeberoende och hur det kan hanteras när peak oil är passerad diskuteras på sidan 20 i det här numret av tidningen Moderna läkare.

    Tandvården har också ett internationellt arbete för "Grön Tandvård"  Det finns också en svensk miljödiplomering för tandvård framtagen av Praktikertjänst

     

    Lärandeaktiviteter

    Beräkna fotavtryck

    Temat lämpar sig väl för eget arbete med beräkningsmodeller för ekologiskt fotavtryck, individuella och för organisationer. Till detta läggs också reflektioner över hur fotavtryck kan minskas .

    Hälso- och sjukvårdens klimatpåverkan inkl. lustgashantering kan studenterna själva hitta uppgifter om.

    Enklaste uppgiften: studenterna beräknar sitt eget individuella fotavtryck. Se Resurser!

    I en studieuppgift från Ithaca college (se pdf-fil nedan!) uppmanas studenten att inte bara beräkna sitt eget utan också andra tänkbara individers fotavtryck i andra såväl rika som fattiga länder. I uppgiften finns också en hel del bra länkar.

    Förhandla om fotavtryck

    På Chalmers gör studenterna i en kurs ett rollspel om internationella förhandlingar om ekologiskt fotavtryck. Se  sidan 31 i Undervisning i och om hållbar utveckling  - 29 exempel från Chalmers. Där finns också ett antal länkar till internetsidor med ekologiska fotavtryck: Journey to Forever, MyfootprintBestfootforward, Footprintnetwork

    Minska fotavtryck

    Studenterna kan beskriva det arbete som görs internationellt och i Sverige för att minska sjukvårdens miljöpåverkan och bedriva en hållbar sjukvård - se under Resurser hållbar sjukvård.

    Dietistprogrammet har använt nedanstående uppgift.

    Description

    Loading  Loading...

    Tip