This is the "Hållbarhet som begrepp" page of the "Verktygslåda för hållbar utveckling vid Handelshögskolan" guide.
Alternate Page for Screenreader Users
Skip to Page Navigation
Skip to Page Content

Verktygslåda för hållbar utveckling vid Handelshögskolan   Tags: development, education, sustainable  

Den här guiden är tänkt som en hjälp till lärare vid Handelshögskolan i arbetet med integrering av hållbar utveckling i utbildningen.
Last Updated: Jun 1, 2017 URL: http://libguides.ub.gu.se/ESD_Handels Print Guide

Hållbarhet som begrepp Print Page
  Search: 
 
 

Lärandemål

 

Inledning

HÅLLBARHET SOM BEGREPP

Begreppet hållbar utveckling och dess politiska, kulturella och idéhistoriska kopplingar.

DETTA ÄR HÅLLBARHET FÖR OSS

Begreppet hållbar utveckling används i en mängd olika sammanhang och med delvis olika innebörd. Inför den process av en mer långtgående integration av hållbarhetsperspektiv i våra programutbildningar som nu inleds är det på sin plats att närmare precisera vad vi avser med detta begrepp.

Vi använder hållbarhetsbegreppet i en vid mening, med utgångspunkt i Brundtlandrapportens definition. För oss innefattar begreppet miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet med ett ansvar för kommande generationers möjligheter att leva goda liv. Vår användning av begreppet är givetvis öppen för tolkning och måste ständigt underkastas en kritisk diskussion på vetenskaplig grund.

Miljömässig hållbarhet är relaterat till våra naturgivna förutsättningar för existens och hur dessa påverkas av mänsklig aktivitet. Detta inbegriper bland annat ekologisk stabilitet hos de centrala ekosystemen, energi- och klimatfrågan, hälsoeffekter av utsläpp samt som följd av förorenade födoämnen, risker förknippade med genmodifikation av växter och djur, användning av ändliga naturresurser samt överutnyttjande av förnybara naturresurser.

Ekonomisk och social hållbarhet är relaterat till de ekonomiska och social strukturer vi människor skapat för att organisera våra samhällen. Detta innefattar bland annat frågor rörande etik och ansvar på individ- organisations- och samhällsnivå, innebörden och skyddet av mänskliga rättigheter, kulturella normer, stabiliteten i grundläggande samhällsstrukturer såsom hos ekonomiska och finansiella system samt fördelningen av resurser inklusive diskriminerings- och fattigdomsfrågor.

Vi vill betona att vi ser hållbarhetsfrågor, och relaterade insikter och färdigheter, som centrala inslag i våra utbildningar, varför de i lika hög grad som andra inslag skall vara obligatoriska. Detta gäller även de speciella studentdagarna med särskilt fokus på hållbar utveckling. Det är också viktigt att påpeka att hållbarhetsrelaterade moment i lika hög grad som andra moment i våra utbildningar skall vila på vetenskaplig grund och ha en stark anknytning till aktuell forskning.

Avslutningsvis, vi uppmuntrar generellt våra studenter att kritiskt ifrågasätta teorier och metoder som läraren förmedlar, och det gäller naturligtvis även här. Vi är också väl medvetna om att här, liksom på andra områden, är vetenskapliga samband inte alltid entydiga, vilket naturligtvis skall avspeglas i undervisningen. Samtidigt skall vi inte heller väja för att diskutera etiska och normativa frågor av bör-karaktär.

Målsättningen är att våra studenter skall få med sig relevanta redskap i form av konkreta färdigheter och insikter relaterade till centrala hållbarhetsfrågor när de lämnar skolan, och också att de skall växa som individer. Ytterst strävar vi efter att de både skall lyckas väl som individer på en kommande arbetsmarknad och att de i förlängningen skall bidra till att göra världen en liten aning bättre.

Texten är fastställd av fakultetsstyrelsen 29/5 2013.

Begreppet hållbar utveckling och dess politiska, kulturella och idéhistoriska kopplingar.

Den mest omtalade definitionen av hållbar utveckling, lanserad i Brundtlandrapporten 1987, handlar om ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Trots, eller kanske snarare tack vare, att begreppet svårligen låter sig definieras råder det idag en stor uppslutning kring hållbar utveckling som ett övergripande mål för samhällsutvecklingen lokalt och globalt. I exempelvis Högskolelagen står det inskrivet att ”högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa (5§). Hållbar utveckling är således att betrakta som en vag politisk målsättning som inbegriper och beaktar samspelet mellan olika intressen (vanligtvis omtalade som ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet), intressen som mycket väl kan stå i kontrast med varandra. Här kan hållbarhet som begrepp hjälpa till att peka på komplexiteten i samhällsutvecklingen och fungera som utgångspunkt för diskussion kring avvägningar, samverkan och styrkeförhållande mellan olika intressen. Nedan följer några centrala frågeställningar och spänningsfält som hållbarhetsbegreppet aktualiserar:

-          Tillväxtens innehåll och omfattning i relation till miljö- och resursproblem

-          Relationen mellan lokal utveckling och hänsyn till globala, livsuppehållande system (ex. klimatet)

-          Fördelning av resurser i tid (framtida generationer) och rum (globalt idag)

-          Kunskapsspecialisering i relation till helhetssyn

-          Avvägningar och hänseenden på kort sikt och lång sikt

     

    Resurser

    Olsson & Jerneck (2012) Globalt hållbar samhällsutveckling och framväxten av sustainability science. I YMER 2012 Hållbar utveckling – Samhällsplanering, lokala villkor och sociala beroenden.

       

      Filmer

       

      Lärandeaktiviteter

      Description

      Loading  Loading...

      Tip