This is the "Klimatförändringar, naturresurser" page of the "Verktygslåda för hållbar utveckling vid Humanistiska fakulteten" guide.
Alternate Page for Screenreader Users
Skip to Page Navigation
Skip to Page Content

Verktygslåda för hållbar utveckling vid Humanistiska fakulteten   Tags: development, education, sustainable  

Ditt verktyg för att integrera hållbar utveckling i utbildningen
Last Updated: Jun 1, 2017 URL: http://libguides.ub.gu.se/ESD_hum Print Guide

Klimatförändringar, naturresurser Print Page
  Search: 
 
 

Lärandemål

Obs! Lärandemålen nedan är ej formulerade för att uppfylla hållbarhetsmärkningens kriterier vid GU – vissa gör dock detta ändå och lärare som vill hållbarhetsmärka en kurs behöver själv kontrollera lärandemål mot kriterierna.

Kunskap och förståelse

- Redogöra för direkta och indirekta effekter på olika samhällsnivåer av förväntade klimatförändringar, samt diskutera hur dessa kan förebyggas och bemötas

- Förklara hur olika levnadsvanor påverkar klimat och global folkhälsa (Umeå, Hem och konsumentkunskap)

     

    Inledning

    KLIMATFÖRÄNDRINGAR och NATURRESURSER

    (Observera att denna sida innehåller två filmer längst ner i mitten, under Resurser!)

    Människan utvinner resurser för att förbättra sitt liv och tillgodose sina behov. Det handlar om mat, skydd för väder och vind i form av kläder och husrum, redskap, vapen att försvara sig med, kulturella uttryck av olika slag (idrott, böcker, internet, resor, …), etc. Från att ursprungligen ha handlat om en lokal utvinning, har vår ökande transportkapacitet gjort att i princip, så föreligger nu en gemensam global utvinning av resurser.  Två avgörande faktorer, som påverkar användandet av naturresurser i framtiden, är befolkningsökningen och att allt fler, blir allt rikare. 

    Problemen med vår gemensamma resursutvinning skulle kunna indelas i följande kategorier:

    *) Överutnyttjande så att brist uppstår

    *) Förstörelse av naturmiljöer och människors hälsa vid utvinningen; vid förädling av råvaror till

        produkter; vid brukandet av produkten; i avfallsfasen

     Överutnyttjande: Naturresurser delas ofta in i två grupper, de förnyelsebara resurserna som återbildas kontinuerligt, eller i alla fall på en tidsskala som är ungefär 100 år eller kortare, samt övriga icke-förnyelsebara resurser. I dagsläget, är de förnyelsebara resurserna mer ”trängda” av mänsklig påverkan än de icke-förnyelsebara.  Exempel på detta är sinande regionala och lokala vattentillgångar, minskad regnskogsareal, hotade eller utraderade fiskbestånd, etc. När det gäller de icke-förnyelsebara finns väl inga akuta bristproblem, men en kommande fosforbrist (100-200 års sikt) betraktas av många forskare som ett allvarligt problem, just för att fosforn är ett essentiellt ämne, som inte kan bytas ut.

    Förstörelsen av naturmiljöer, kan dels handla om att områden exploateras (gruvdrift, bebyggelse och infrastruktur, byte av agrar aktivitet, militärt övningsområde, etc), och dels om att förutsättningarna för det ekologiska systemet förändras genom spridning av olika ämnen (försurande och övergödande ämnen, gifter, osv). I båda fallen är konsekvensen förlust av biodiversitet. Dock bör man komma ihåg att ekosystemen på större delen av klotets landareal, är skapade genom mänsklig påverkan. Hagen, ängen, åkern, dvs. kulturlandskapet, hade exempelvis inte funnits utan människan. Den svenska skogen är till allra största delen återplanterad, osv.

    Påverkan på människans hälsa, på grund av utvinning och omsättning av resurser, handlar i stor utsträckning om att olika tekniska processer frigör partiklar och kemiska ämnen, som tas upp av individen via t.ex. inandning eller födointag. Inandningen av partiklar beräknas förkorta livet för ca 1.5 miljoner människor varje år globalt sett. Motsvarande siffror för Europa och Sverige är ca 500 000 respektive 3000 per år.  De tekniska processerna kan även ha en direkt påverkan på hälsan i form av buller och strålning.  I de tekniska processerna kan lakning från produkter och avfall räknas in.

    Klimatförändringen räknas av de flesta forskare som vår allra största utmaning inom miljöområdet. Den är en mycket komplex fråga, som påverkar flera andra miljöområden (biodiversitet, folkhälsan, …), men också stora delar av infrastrukturen i vårt samhälle.  En kort beskrivning av de naturvetenskapliga orsakerna till problemet skulle kunna se ut så här:

    Människan ger upphov till ökade utsläpp av gaser (i viss mån även partiklar) som spär på absorptionen av värmestrålningen som annars är på väg ut i rymden. En metafor skulle kunna vara att man tar på sig en tröja till. Detta leder till att atmosfären blir varmare och i sin tur även marken. Detta i sin tur får en hel rad följdverkningar; förändrad nederbörd, avsmältning av glaciärer, förändrade vädersystem, ökad avdunstning, havsvattenhöjning (vattenvolymen expanderar på grund av ökad temperatur), osv. Förändrad temperatur och vattenbalans ändrar förutsättningarna för ekosystemen, vilket kan leda till förluster i biodiversitet. Vissa områden kan få problem med torka på grund av minskad vattentillgång beroende på den ökande avdunstningen.

    De gaser det framför allt handlar om är CO2 (koldioxid), CH4 (metan), N2O (lustgas), en rad syntetiska ämnen som används i kylanläggningar och värmepumpar. Våra utsläpp av kväveoxider och kolväten ger upphov till marknära O3 (ozon), vilket också är en klimatpåverkande gas. Det är framför allt utvinning och förbränning av fossila ämnen (kol, olja, naturgas), matproduktionen (ökar utsläppen av CH4 och N2O), nedhuggning av tropiska skogar, samt utsläppen av köldmedier, som är ”bovarna i dramat”.

    Det som gör klimatfrågan så speciell ur ett samhälleligt perspektiv är den enorma omfattningen av de skadliga processerna. Exempelvis, är ca 80 % av den globala energianvändningen baserad på fossila bränslen. I princip, behöver hela transportsektorn och stora delar av energisektorn ställas om till år 2050. Den ökande befolkningen, med allt större efterfrågan på proteinrik föda innebär ökande krav på en effektiv födoproduktion, vilket är svårt att förena med minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser från denna sektor. En annan komplicerande faktor, är den ojämlika fördelningen av dagens utsläpp, vilket avsevärt försvårar de internationella förhandlingarna om utsläppsminskningar. Faktumet att många länders viktigaste inkomstkälla är försäljning av fossila bränslen, underlättar inte heller.

    Mycket görs dock! Nya energikällor utvecklas och har etablerat sig ordentligt på energimarknaden. Koldioxidinfångning vid förbränningsanläggning finns i pilotskala (en fullskaleanläggning). Mål om utsläppsminskningar tas på nationell nivå, såväl som i lokala sammanhang. Många medvetna val görs för att hjälpa upp situationen.  Året 2014, var det första året som Kina installerade en större effekt i ny vind/sol-kraft än i ny kolkraft. Under någon dag, i Tyskland, under sommaren 2014, producerade sol- och vindkraft mer el, än kärnkraften och de fossileldade kraftverken tillsammans. Men, tyvärr, har inte de totala utsläppen av växthusgaser börjat vända nedåt, utan fortsätter fortfarande längs den kurva, som klimatforskare uppskattar leder till 4-6 graders höjning av medeltemperaturen till år 2100, vilket skulle få förödande konsekvenser för ekosystemen och även för infrastrukturen i våra samhällen. 

    Det finns enorma mängder material om miljöfrågor. Ett urval måste göras. Vi har gjort en prioritering, baserat på en uppskattning av graden av utmaning inför framtiden, och sålunda valt att presentera resurser (rapporter, web-siter, m.m.) för följande områden:

    i)                    Klimatfrågan

    ii)                  De förnyelsebara resurserna, främst vatten, markanvändning och fiske

    iii)                Fosfor

    iv)                Luftrelaterade hälsoproblem

    v)                  Biodiversitet

    vi)                Skadliga ämnen

    vii)              Resurseffektivitet, avfall och återvinning

       

      Resurser

      Vid Göteborgs universitet finns flera forskargruppen som studerar olika aspekter av klimatförändringar. Tre forskare har varit huvudförfattare till olika delar av IPCC’s rapport från 2013: Thomas Sterner, Handelshögskolan , Deliang Chen och Ulf Molau, Naturvetenskaplig fakultet. Dessa och deras medarbetare är mycket positiva till att dela med sig av kunskaper och erfarenheter i t.ex föreläsningar för studenter. Studenterna kan sedan tilldelas studieuppgifter där de själva skall diskutera relevansen för det egna området.

      På Chalmers finns en tvärvetenskaplig forskargrupp som bl.a. studerar vad klimatförändringar kan leda till, vilka livsstilsförändringar som kan bli nödvändiga samt hur mänskligt välbefinnande förhåller sig till miljöbelastning. Man har bl.a. publicerat rapporterna Klimatomställning och det goda livet och Klimatomställning Göteborg 2.0.

      I februari 2015 publicerade Naturvårdsverket rapporten Hållbara konsumtionsmönster - analyser av maten, flyget och den totala konsumtionens klimatpåverkan idag och 2050. Rapporten är skriven av 14 forskare från Chalmers, KTH och Göteborgs universitet. 

      Naturvårdsverket om IPCC's rapport 2013. Nyckelbudskapen i rapporten (också som fil nedan)

      På nätet finns mycket information såväl vetenskapliga artiklar som dokument från internationella och nationella organisationer och från stat, kommun och landsting under sökord som climate change and health, klimatförändringar  och hälsa.

      Elisabet Lindgren, forskare vid Miljömedicin på Karolinska Institutet, är kanske vår mest namnkunnige forskare inom området klimatförändringar och hälsa. Hon har också arbetat i FN's klimatpanel IPCC.

      På GU ges kurser om Klimatförändringar och samhälle bl.a. på Institutionen för geovetenskaper och kunskaper om klimatförändringar och hälsa finns på enheten för socialmedicin samt institutionen för globala studier, humanekologi.

      Läkare för miljön har en litteraturlista för Klimat och hälsa

      Folkhälsoinstitutet har gett ut en broschyr som heter Klimatförändringar och folkhälsa

      Nätverket Radikalisera klimatpolitiken nu har en sida med många intressanta korta och långa filmer och böcker.

       

      Filmer

      GU's Global Week 2012: Om klimatförändringen och relationen mellan människa och jord, föreläsning av Katherine Richardson

       

      Film

      Klimatseminarium under Global Week på GU 12 november 2013  med Helena Lindholm-Schultz, Deliang Chen, Håkan Thörn och Mithika Mwenda

       

      Lärandeaktiviteter

      Beroende av vilken nivå studenterna befinner sig på och vilket program så kan detta område lämpa sig extra bra för självständiga, studentcentrerat arbete – att själva ta fram information och sätta samman om klimatförändringarnas direkta och indirekta effekter på människors välbefinnande samt vilka verksamheter och aktiviteter som bidrar till utsläpp av växthusgaser och vilka åtgärder som skulle kunna minska dessa utsläpp.

      Exempel från Sahlgrenska akademins utbildningar:

      Hur klimatförändringar påverkar hälsa globalt och lokalt idag och imorgon lämpar sig väl för studenternas egna aktiviteter att samla, reflektera över och diskutera information och kunskap från såväl vetenskapliga studier som  från internationella och nationella organisationers publicerade dokument.

      Barnmorskeprogrammet beskriver ett seminarium:

      ”Seminariet Klimatfrågan i ett genusperspektiv, som behandlar hur kvinnors och barns hälsa är särskilt utsatt inför klimathotet t ex i samband med översvämningar. Här belyses även vad vi kan göra för att själva bidra till en hållbar utveckling ” (RUGA-rapporten 2011)

      Apotekarprogrammet föreslår i samma RUGA-rapport:

      • Identifiera och reflektera över samband mellan spridning av mikroorganismer och: Globalisering Fattigdom i världen Klimatförändringar Västerländska vanor/resor/turism etc

      • Vilka dilemma finns mellan turism/klimat/sjukdomar/ekonomi/ fattigdom globalt? ”

       

        Description

        Loading  Loading...

        Tip