This is the "Hållbar utveckling/globala utmaningar" page of the "Verktygslåda för hållbar utveckling vid Lärarutbildningsnämnden" guide.
Alternate Page for Screenreader Users
Skip to Page Navigation
Skip to Page Content

Verktygslåda för hållbar utveckling vid Lärarutbildningsnämnden   Tags: development, education, sustainable  

Ditt verktyg för att integrera hållbar utveckling i utbildningen
Last Updated: Jun 1, 2017 URL: http://libguides.ub.gu.se/ESD_lun Print Guide

Hållbar utveckling/globala utmaningar Print Page
  Search: 
 
 

Lärandemål

Obs! Lärandemålen nedan är ej formulerade för att uppfylla hållbarhetsmärkningens kriterier vid GU – vissa gör dock detta ändå och lärare som vill hållbarhetsmärka en kurs behöver själv kontrollera lärandemål mot kriterierna.

 Förslag på lärandemål för olika vetenskapliga områden från nationellt projekt 2007. Se fil NSUH-projekt nedan.

I KTH's verktygslåda finns förslag på övergripande generella lärandemål, 

I SA's verktygslåda under fliken Hållbar utveckling finns lärandemålsförslag som kan utgöra grund för att utveckla mål inom det egna området.

 

Inledning

Klicka på bilden för större bild och källa!

HÅLLBAR UTVECKLING/GLOBALA UTMANINGAR

I det här temat presenteras begreppet hållbar utveckling mer allmänt.

VAR, NÄR I UTBILDNINGEN?

Själva begreppet hållbar utveckling behöver sannolikt tas upp tidigt i programmet så att man också kan presentera hur HU kommer in i utbildningen på olika sätt och så att man senare kan återknyta till begreppet. I vissa program, där studenterna i början har en ganska vag uppfattning om vilken deras egen yrkesroll kan bli så kan just relationen till det egna yrket komma in senare.

1. Studenterna behöver kunskap och förståelse för begreppet och utmaningen HU i globalt perspektiv

2. HU behöver relateras till det egna området och det behöver tydliggöras vilka områden/teman i programmet som särskilt relateras till HU och vilka kunskaper, färdigheter och värderingar som studenterna förväntas nå i och med detta, dvs det behöver finnas lärandemål på programnivå och på kursnivå.

3. För lärandemål på programnivå kan man utgå ifrån hur man tänker sig att en student, som haft HU i sin utbildning, skiljer sig från en som inte haft det i termer av kunskap, färdigheter och värderingsförmåga.

 VAD?

(Observera att denna sida innehåller en liten film längst ner i mitten, under Resurser!)

Hållbar utveckling är ett begrepp som verkligen fått fäste i den globala diskussionen. Man skulle kunna hävda att historien började med att den första internationella miljökonferensen i FN’s regi, anordnades i Stockholm 1972, på initiativ av Olof Palme. I början av 80-talet diskuterades hur man skulle följa upp Stockholmskonferensen, eftersom man insåg att situationen snarast hade förvärrats. Många utvecklingsländer gjorde då klart att de inte tänkte medverka på ytterligare en miljökonferens, utan de krävde att utvecklingsfrågor skulle diskuteras på samma konferens, eftersom de såg en risk för att hårdare regler på miljöområdet skulle kunna vara ett hinder för fattiga länders ekonomiska utveckling. FN gav 1983 ett utredningsuppdrag till en kommission ledd av Gro Harlem Brundtland, som utgick från miljöperspektivet, men där miljöfrågorna skulle analyseras utifrån en hållbar utveckling (Sustainable Development). Brundtlandrapporten (Our Common Future, 1987) lyckades med den svåra uppgiften att förena dessa två frågor, och förmedla insikten att frågorna måste lösas tillsammans. Begreppet Sustainable Development fanns alltså faktiskt med redan i uppdraget, men det utvecklades och definierades i rapporten. Konferensen i Rio de Janeiro 1992, blev alltså den första konferensen med Hållbar utveckling som tema.

Det viktigaste resultatet av Rio-konferensen, utöver det faktum att den faktiskt blev av, måste nog sägas vara Agenda 21-rapporten, som beskrev vilka frågor, som borde finnas på dagordningen inför/under det 21:a århundradet. Ett annat viktigt bidrag var att slå fast att dessa frågor var för viktiga för att låta de traditionella makthavarna ensamma ansvara för dem. Agenda 21-processer på gräsrotsnivå startades i många länder på vårt klot. Dessutom finns det flera kapitel i Agenda 21-rapporten, som slår fast behovet av att stärka vissa utsatta grupper i samhället, som t.ex. ursprungsbefolkningar, kvinnor, barn och NGOs (Non-governmental organizations). Rio-konferensen var också genombrottet för deltagande av NGOs vid internationella konferenser. Det finns källor som hävdar att Sveriges dåvarande miljöminister Olof Johansson hade ett finger med i det spelet. 

Mycket har hänt sedan första Rio-konferensen. Många fler konferenser, t.ex. Johannesburg 2002 och Rio 2012, har anordnats. Strategier och planer för en hållbar utveckling författas nuförtiden av alla typer av aktörer, på alla nivåer. Det undervisas om Hållbar utveckling från förskola till universitet. Internationella internetbaserade kurser följs av hundratusentals personer.  På ett tiotal lärosäten i världen kan man disputera i ämnet Hållbar utveckling, och det finns många professorer i samma ämne, eller i något snarlikt ämne.

Begreppet kan väl knappast betraktas som entydigt, men två saker finns med i de allra flesta varianter, och det är insikten om att problemen måste attackeras i samverkan mellan discipliner, och att det finns ett viktigt tidsperspektiv, som sträcker sig över flera generationer. Hur samverkan mellan discipliner skall/kan gå till i praktiken varierar dock mycket. FN’s klimatpanel löser det genom att flera tusen forskare från ett stort antal discipliner, har hittat former för att tillsammans ta fram ett kunskapsunderlag och kondensera ned detta material ända till ett slutdokument på ca 30 sidor, som beskriver klimatfrågan, från de flesta olika aspekter. Andra forskare väljer att försöka skapa helt nya discipliner, som istället tar sin utgångspunkt i den integrerade frågeställningen.

En komplikation som ofta dyker upp i samband med processerna att bygga ett hållbarare samhälle illustreras av begreppet Allmänningens tragedi (Tragedy of the commons), som myntades av Garrett Hardin 1968, i en artikel i Science. Grundidén är att det alltid finns en risk att en gemensam oreglerad resurs (t.ex. en allmän betesmark) blir överutnyttjad. Orsaken är att det finns ett incitament för en enskild person att utöka sitt utnyttjande (ett får till på betesmarken), så länge som den egna marginella vinsten med att utnyttja en enhet till av resursen (extra fåret) överstiger den egna andelen av den gemensamma förlusten (något sämre bete för alla får). Tyvärr, är det oftast så att den marginella vinsten överstiger den egna andelen av den gemensamma förlusten ända tills resursen är allvarligt överutnyttjad. Läget är dock inte så hopplöst som man skulle kunna tro. Det finns ett antal olika strategier för att hantera situationer som denna, både traditionella och nytillkomna. Det kan vara t.ex. lagstiftning, avgiftssystem eller skapande av ägarliknade förhållanden. Ellinor Ostrom fick nobelpriset i ekonomi, bl.a. för sina resonemang om förutsättningarna för att hitta lokala lösningar på denna typ av problem. Allmänningens tragedi inryms under en större kategori av s.k. Sociala dilemman.

Ett koncept som har blivit allt populärare under senare år är Wicked Sustainable Problems. Mer information om dessa under fliken Hållbarhetsproblem.

Nedanstående bild visar utmaningen hållbar utveckling genom förhållandet mellan Human Development Index (HDI, hälsa, utbildning, ekonomi) och ekologiskt fotavtryck (se fliken ekologiskt fotavtryck) för länder i olika världsdelar. På en animerad version av diagrammet från Global Footprint Network kan man också se utvecklingen samt vilka de enskilda länderna är.

http://www.wwf.se/source.php?id=1309207Klicka på figuren för större bild!

från Världsnaturfonden WWF

Den stora utmaningen består i att för att nå en hållbar värld så behöver alla länder befinna sig i den lilla rutan längst ner till höger i diagrammet, vilket innebär att vissa länder behöver kraftigt höja sitt HDI utan att höja sitt fotavtryck, medan andra länder kraftigt behöver sänka sitt fotavtryck utan att minska HDI. Samtidigt är länder ömsesidigt beroende av varandra och såväl ekonomi som ekologi och sociala förhållanden hänger samman globalt.

I dokumenten här nedan finns dels länkar till ett antal rapporter och dokument som diskuterar begreppet hållbar utveckling dels internationella rapporter om globala utmaningar.

 

Resurser

Världsnaturfonden (WWF) har några utmärkta websidor under Hållbar utveckling inom högre utbildning. Bl.a. finns resurser i form av ett bildspel med tillhörande textdokument som kan laddas ner och direkt användas i undervisning eller för egen inläsning. Här finns också "inspirationsskriften" Hållbar utveckling och lärande med exempel från högskolor och universitet.

Det finns förstås väldigt mycket litteratur inom området och här följer ett axplock, som förhoppningsvis skall vara extra lättillgängligt

En nyligen utkommen bok Fundamentals of Sustainable Development, Routledge, 2012, av Niko Roorda et.al. är en utmärkt introduktion till begreppet hållbar utveckling och till den globala utmaningen. Boken används bl.a. på Karlstads universitet i en kurs för lärare. Till boken hör en websida med väldigt mycket extra material, som i sin studentdel ligger öppet med övningar, lärandemål, extramaterial, korta filmer etc. Det finns också en lärardel som kräver inloggning, som man får när man köper boken (ca 350 kr).

Några andra grundläggande böcker om hållbar utveckling/sustainable development:

S Dresner (2008): The Principles of Sustainability, Earthscan from Routledge.

JA Elliott (2013): An Introduction to Sustainable Development, Routledge, New York

F Gröndahl & M Svanström (2010): Hållbar utveckling - en introduktion för ingenjörer och andra problemlösare, Liber, Stockholm, med teknisk inriktning

C. H Lyttkens (2012): Människan - en ohållbar historia? Möjligheter till en hållbar utveckling ur ett historiskt perspektiv, Lyttkens Forlag, Angered

G Sundqvist (2003): Uthållig utveckling - mänsklighetens framtid, Studentlitteratur, Lund.

Några ytterligare böcker på svenska är antologier och har främst samhällsvetenskapliga perspektiv:

SC Jagers (red.) (2005): Hållbar utveckling som politik - om miljöpolitikens grundproblem, Liber, Malmö.

P Wickenberg et.al. (red.) (2004): Miljö och hållbar utveckling - samhällsvetenskapliga perspektiv från en lundahorisont, Studentlitteratur, Lund.

A Öckerman & E Friman (red.) (2003): Hela världen. Samhälleliga och kulturella perspektiv på miljökrisen, Studentlitteratur, Lund.

 Erik Andersson och Sverker C Jagers lilla bok Global Hållbar Utveckling, Folkuniversitet från 2008 har också en studiehandledning som går att ladda ner.

Formas Fokuserar är en serie böcker, sammanställning av vetenskaplig kunskap, inom olika hållbarhetsområden. Böckerna kostar ca 50 kr men är gratis nedladdningsbara både som pdf och som ljudfiler

Från regeringens hemsida kan man ladda ner UNECE's strategidokument för utbildning för hållbar utveckling

Under Lärandeaktiviteter föreslås externa föreläsare för presentation av den globala utmaningen och hållbar utveckling. Vid sidan av lärare från Statsvetenskap så finns ett antal lärare på Inst för globala studier, där man har kurser i Hållbar utveckling. Folkhälsovetarprogrammet har ett nära samarbete med dem.

     

    Filmer

     

    Lärandeaktiviteter

    Föreläsningar med reflektionsuppgifter

    - Forskare/lärare inom det egna huvudområdet/fakulteten kan för samtliga studenter göra en kortare presentation av miljöledningssystemet och vad hållbar utveckling innebär  Studenter kan i samband med denna ges uppgiften att reflektera över a) förväntningar på den kommande utbildningen, b) föreställningar om hur HU kan hanteras i yrket, c) det personliga ansvaret etc.

    - Fördjupad tvärvetenskaplig introduktion från andra vetenskapsområden med forskning inom hållbar utveckling. T.ex. så har Sverker Jagers, prof. statsvetenskap, GU, haft föreläsning inom Sahlgrenska akademin följt av en studieuppgift. Se exempel på SA’s verktygslåda.

    Studieuppgifter

    - Söka kunskap om och reflektera över egna vanors påverkan på natur, klimat och  andra människors sociala och ekonomiska förhållanden på olika ställen i världen nu och i framtiden.

    - En reflekterande beräkning av vad verksamheter inom det framtida yrkesområdet har för påverkan på global hållbar utveckling

    - Chalmers exempelsamling (även som fil nedan) kan också ge inspiration.

    - I WWF's multimediaverktyg, som nämns i inledningen, finns också många övningar och frågor att reflektera över

    Quiz

    En liten quiz från KTH med frågor att diskutera och fundera över.

    Description

    Loading  Loading...

    Tip